Att böja sig för det oundvikliga.

Dagarna går. Det blir kallare och även om snön väntar på sig så gör inte minusgraderna det mera...
Var iväg till Österdalälven idag och efter ett par timmar av stiltje och kalla fingrar frös linförarna till slut ihop.
Kasten vart klumpiga och omständiga,fingrarna värkte och humöret var inte på topp.
Inte egentligen för att det var kallt utan för att insikten om att snart går det verkligen inte att flugfiska på ett vettigt sätt förens plusgraderna tittar fram om allt för många månader.

Österdalälven strax efter soluppgången den 12 November